Slå korsord – 29 verifierade svar, 3–10 bokstäver

1. slå, vb, fornsvenska slā (ipf. slō, y. slōgh), även: slå ihjäl, dräpa, såsom ännu i gamla bibelövers.: 'slå allt det som lefvande är' = nya övers, 'dräpa' (1 Mos. 8: 21) = isländska slá, danska slaa, gotiska, fsax., fhty. slahan (tyska schlagen, med g från andra verbformer, för ä. schlahen, ännu hos Luther), ags. sléan (engelska slay, slå ihjäl), av germanska *slahan, till en indoeuropeiska rot slak; jämför fir. sligim ds. av en växelrot på ie. -g. — Icke veta vad klockan är slagen, motsvarande i danska och tyska - Slå i betydelse 'hälla, ösa', redan i fornsvenska; ej i danska el. tyska Härtill uttryck slå vatten på gåsen, Grubb 1678; likartat uttryck i engelska (on the duck's back). - En tanke slår mig, jämför engelska a thought strikes me; ävensom a thought occurs me, egentligen: löper mot mig, sv. det faller mig in, tyska ein gedanke schiessl mir durch den kopf. — Slå blå dunster i ögonenpåfolk, motsvarande tyska jemandem blanen dunst uor-machen, med likn. uttryck i en mängd språk t. ex. danska stikke en blaar i 0jnene, engelska cast a mist before a person's eye osv.; ofta i stället med ord för 'sand', 'stoft', t. ex. danska, tyska (sand), engelska (dust), fra. (poudre), latin pulverem ob oculos aspergere, det senare väl från något stridsknep. Jfr Luther: er machet ihm ein geplerr vor die Augen (till geplerr, ögonförbländning). — Slå alarm, Var. rer. 1538: slåå alarmen-, bildl. 1801; efter tyska alarm schlagen. — Slå dank, se dank 2. — Slå följe har möjligen uppkommit genom misstydning av följeslagare (från och 1640), en utvidgning av fornsvenska fylghislaghi, till lag 2 och lägga (jämför fornsvenska sicengalaghi, sängkamrat, osv.), nysvenska följeslage, som man under 1800-t. med ringa framgång sökte återuppliva; jämför under undersåte. Jfr dock uttryck ss. slå sig i slang med o.d. — Slå huv u det på spiken, se spik. — Slå någon på fingrarna, i bildl. betydelse: beslå med fel el. misstag, t. ex. Kolmodin Qv.-spanska; väl från skolspr., med syftning på magisterns linjal el. dyl. — Slå på stort, förr även: slå stort på t. ex. Dalins Arg. = danska slaa stort på, jämför medellågtyska upslän, ge ut pangar, leva stort. — Slå sig, om fuktighet = danska slaa sig, motsvarande tyska sich beschlagen; jämför sv. dial. slaga, snöslask, norska slagen, fuktig, vartill norska slag-na, nisl. slagnast, bli fuktig, motsvarande sv. dial. slängna ds. — Slå sig på (t. ex. att dricka), motsvarande i norska, men ej i danska (där: slaa sig til drik). Jfr fornsvenska: the mykit slås i ofdrykkio. — Slå sig till, sälla sig till, förena sig med, redan i fornsvenska = norska-danska slaa sig til (danska slaa sig paa et parti), motsvarande tyska sich zu einer parlei schlagen. — F. ö. ha flera förb. med slå tyska förebilder, t. ex. slå av på en vara, slå in på. Sv. slå an på, göra ett sympatiskt intryck på o.d., i danska blott i adj. anslaaende, har däremot ingen direkt motsvar. i tyska, men utgår ytterst från tyska anschlagen, slå emot, jämför etwas schlägt bei einem gut el. schlecht an och etwas schlägt an, något har vederbörlig verkan. — Slåss är ljudlagsenligt utvecklat av släss (av *släsp, av slä SWK), medan slås (t. ex. gräset slås) har analogiskt tillagt s. — Jfr f. ö. slag, slaga, slakta, slå 2, slåtter, slägga, släkt, storslagen.

Ur Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1922). Förkortningar utskrivna av redaktionen.